Du vet sådana stunder som bara känns helt perfekta? Man gör något som kanske inte är så himla viktigt eller livsavgörande men man bara känner…ro(?) inombords eller liknande?

Jag hade en sådan stund idag. Det var fint.

Jag behöver ta bilder som liknar en fotograf vid namn Lee Friedlanders bilder. Jag har haft lite problem med detta då han främst tog bilder på sin egen skugga och vi har inte haft en solig dag på cirka 1,5 vecka och detta har oroat mig och nu resulterat i att jag tänker ha med mig kameran under alla solens timmar de kommande dagarna.

Efter psykologilaben idag gick jag ut i solen i den kalla blåsten och fotograferade. Jag hade en av låtarna från filmen Up på hjärnan och tog bilder. Solen sken, det var kallt, jag frös och jag hade lite mjölk från min lunch som jag ville dricka upp. Jag tog några bilder på bär som liknar rönnbär med fåglar i trädet, och alla träd har verkligen fått sina höstfärger nu - och det är utan någon som helst tvekan höst. Och nu har jag även några bilder till fotouppgiften också. Fint.

Jag vet att min beskrivning är lam, och stunder som dessa (som jag är är säker på att alla upplevt) är mer eller mindre omöjliga att beskriva i ord - de måste upplevas. Men jag ville bara påminna mig själv att sådana stunder finns och att de bör uppskattas. 

Jag tror också att det kan ha att göra med att jag fick en stund för mig själv. Jag är jämt omringad av människor (som jag dock för det mesta tycker om) och den enda gången jag är för mig själv är om jag pluggar (och måste då koncentera mig på det) eller om jag sover. Jag har sällan...lätta(?) stunder för mig själv, som idag.

Hemma har jag ofta sådana dagar och stunder under hösten, men har inte haft någon här än främst på grund av brist på tid. Jag är glad att jag fick uppleva den här känslan, som jag inte känt på länge, och jag hoppas att jag är mentalt redo för helgen som kommer då massor ska göras och färdigställas. 

Men ja, perfekta 45-50 minuter ute i höstsolen var vad som behövdes.

Jag kan känna lyckliga trots din existens och dina olyckliga lektioner, Lyckoläraren.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har jag ju typ tre läsare, varav alla jag känner i verkligheten och som är mina vänner, men kände att det kanske ändå skulle vara värt att ha något litet inlägg som beskriver min nuvarande situation eftersom det varit tyst här sedan juni (och för ...

De säger att en bild säger mer än tusen ord, i så fall så bör dessa bilder tala för sig sjävla om min fantastiska resa.                                         ...

 Kom tillbaka till Minneapolis i förrgår efter en fantastisk resa till Puerto Rico med min moster. Hade tänkt lägga ut lite bilder från resa senare, får se om jag orkar ta tag i det, haha.  I går uträttade (heter det så??) jag några ärenden då jag ...

Har mer att säga nu när jag har både (lite) tid och halvintressanta saker att berätta - snarare än “NU SKA JAG SKRIVA EN TILL UPPSATS :)”.   Är nu tillbaka hos min moster i Minneapolis efter en lång resdag igår. Sov bara 1,5 timme ifö...

Dag ett av finals. Har inte sovit ordentligt på dagar. Jag skrev klart en 12 sidor lång uppsats igår kväll och hade ett psykologiprov idag. Phew. Man hade ju önskat det var allt, men NEJ. Jag har ju en till uppsats att skriva som bokstavligen inte ex...