Så, jag har ju ett (eller tekniskt sett två, men på samma ställe) jobb här på skolan som jag får genom min work-study, vilket är en del av min financial aid, vilket är mängden stipendium och avdrag från undervisningsavgiften. Pengarna jag tjänar genom jobbet får jag gör vad jag vill med, vare sig det är att lägga dem på skolböcker eller till undervisningsavgiften eller om jag bara vill köpa nya kläder.

Jag får just nu jobba 5 timmar i veckan (maxtiden är för alla elever är 10) och jag jobbar lördagar och söndagar (dummaste beslutet i mitt liv).

På lördagar jobbar jag två timmar, 13-15 och vad jag gör, exakt är:

Först komma i tid klockan ett och då hämta listan med flingor, nycklar och en penna. Jag går sedan till The Fat Cave där flingorna och efterrätterna finns. Jag ska då fylla på flingor om det saknas. Det är stora grejer - som finns på bland annat hotell - som flingorna är i. När jag fyllt på med flingor går jag och hämtar en tvättrasa och en bunke med vatten + diskmedel och torkar up i The Fat Cave då folk spiller himlans mycket. Därefter kollar jag om jag behöver fylla på med toppings för folk som vill äta fancy glassar. 

Därefter kollar jag om det behöver fyllas på med nötter där man kan hämta nötter, om man tycker om sådant. Därefter följer huvuduppgiften - torka bord. Det är olika varje lördag hur mycket tid det tar att fylla på med flingor, men det kan ta allt från 15-40 minuter. Att torka bord däremot är tråkigt (inte för att flinggrejen är kul, men roligare än att torka bord i alla fall), och vid halv två är det ofta fortfarande många som äter, så torkar jag av ett bord finns det en stor risk att någon sätter sig där igen och jag måste torka där igen. Men jag har börjat lyssna på radio när jag utför denna uppgift, vilket gör den något mer angenäm. Det blir P3 Star (då det är samma tid varje vecka).

Detta jobb är ett ganska ensamt jobb då det bara är jag som fyller på med flingor och torkar borden, men det roliga är att jag har jobbat där sedan september nu och varje lördag när jag börjar jobba så säger en kvinna (som är typ chef) “Hej, vet du hur man gör detta?” och ger mig ett exempel på vad jag ska göra, och som hon redan visat mig. “Ja”, säger jag och då svarar hon med  ett okej. Alltså, verkar hon inte alls komma ihåg mig. Jag vet att jag är tjejen som inte utmärker sig i klassen och lärare glömmer ofta bort mitt namn, men fortfarande, ser jag helt främmande ut varje vecka? Jag fick detta bekräftat för mig i lördags när hon sa “Vad heter du (som att hon aldrig träffat mig förut)?” Jag svarade och hon svarade “Hej Clara, jag heter Janice (Janet?)!” Så ja, jag är uppenbarligen inte särskilt minnesvärd. 

Mitt andra jobb (trots att det är på samma ställe och jag är tekniskt sett anställd av samma arbetsgivare utöver skolan) sker på söndagskvällar (dum tid - jag rekommenderar den inte). Det är ett tretimmarspass (17.30-20.30) i ett diskrum (inte helt olikt mitt sommarjobb). Antingen står man på den smutsiga eller på den rena sidan. 

På smutsiga sidan tar man antingen smutsiga glas och lägger i backar, eller så tar bort mat från tallrikar och ställer dessa på en back som åker in i diskmaskinen. Vilken av dessa arbetsuppgifter man gör beror lite på vem man jobbar med. Jobbar man med Kvinnan-vi-inte-säkert-vet-namnet-på (Sue?) så kan det sluta upp med att man bara tar smutsiga tallrikar tre timmar i sträck (och det är stressigt) eller att man byter av och tar tallrikar ett tag eller glas ett tag.

Kvinnan-vi-inte-säkert-vet-namnet-på är en kvinna som inte säger så mycket och ser väldigt allvarlig ut. Någon gång har hon frågat mig om jag gillar smutsiga eller rena sidan bättre, men det är mer eller mindre allt hon sagt till mig förutom “hej” och “nu går jag på rast”.

Jobbar du däremot med Henry, som är en man som jobbat där sedan ’91, så är det en annan femma. Han låter dig inte göra något annat än att ta glasen, och ibland tar han till och med glasen åt dig - så både tallrikarna och glasen. Då står man själv där med ingenting att göra, vilket ärligt talat är värre än att ta glasen. Har man en tråkig/trött kväll kan det vara skönt att bara ta glasen, men samtidigt känner man att han liksom inte litar på en och då vill man säga “JAG HAR TAGIT TALLRIKARNA I TRE TIMMAR I STRÄCK JAG MED, OCH DET GICK BRA. JAG KAN OCKSÅ.” Men det gör jag inte, jag är lite för feg. Men ibland försöker jag hjälpa Henry, om han till exempel går bort en stund så gör jag rent lite tallrikar. Men så fort han återvänder måste jag gå tillbaka till att ta glasen. Jag gör detta (tar tallrikar) för att hjälpa honom, men även för att bevisa att jag minsann kan också - men han fattar inte vinken. Henry är en lång man som påminner mig om min morfar, de ser liknande ut (förutom att min morfar är kort) och pratar båda lite otydligt, samt drar massor av skämt som man oftast inte förstår. Henry pratar en hel del, men det är svårt att hålla igång en konversation då han, som sagt, är svår att förstå. Så för det mesta ler man bara åt honom och skrattar lite lätt. Henry är dessutom mycket effektiv (bör man ju vara när man jobbat där så länge), men bieffekten av detta är tyvärr att han kan vara lite slabbig när han hanterar de smutsiga tallrikarna vilket kan resultera i matrester på ställen där man kanske inte direkt tänkt att ha dem - som i ansiktet eller håret. 

Jobbar man däremot på smutsiga sidan med Kattkvinnan så blir arbetet nästan alltid ungefär 50-50, och det uppskattar jag. Kattkvinnan är väldigt trevlig och pratar mycket, framförallt om sina katter. Hon tycker om sina katter himla mycket, och Halloween. Inför Halloween hade hon alltid Halloweenörhängen och annat krimskrams. Och trots att hon jobbade i disken på själva Halloween så var hon utklädd. Men Kattkvinnan har jag i alla fall haft längre konversationer med, inte minst - som sagt - om (hennes) katter. Hon har många katter och tyvärr är hon allergisk mot en av dem och den tycker ju såklart mycket om att kela, och det är ju synd för då får hon utslag. Mycket djur(katt)prat blir det alltså med henne, men jag gillar djur så det är lugna puckar. Kattkvinnan är också rolig då hon ibland har lätta matkrig och kastar till exempel körsbärstomater på Kvinnan-vi-inte-säkert-vet-namnet-på. Det är rätt kul. 

På den rena sidan så tar man emot backarna som kommer ut ur diskmaskinen - med diverse ting på sig som till exempel: tallrikar, skålar, kaffekoppar, etcetera. Eller så kommer det en back med enbart glas eller backar med saker från köket. Det är alltid en lätt överraskning. När backen kommer ut måste man snabbt ta av det rena porslinet och lägga det där det ska vara. Utöver att ta emot den rena disken kan man ibland ta ut den rena disken till kafeterian där man ställer ut de olika tallrikarna (olika storlekar), bestick eller djupa skålar för elever att ta. Det är skönt med lite omväxling, däremot är man ofta ganska oattraktiv när man jobbar i disken och så måste man trängas med alla hungriga barn/ungdomar/collegelever, så det kan vara lite jobbigt. Ta ut glasbackarna och hämta tomma sådana måste man också göra. Det trevliga med den rena sidan är dock att arbetet för det mesta är rätt jämlikt, så det råder inte mycket missförstånd om vem som ska ta vad eller när. 

Detta är hur mitt nuvarande arbetsliv ser ut just nu, min vän. Tvåtimmarspasset är okej, för det går ganska fort, men tretimmarspasset är mindre roligt. Varje söndag fruktar jag och och min kompis (som jobbar samma skift) vårt diskrumspass. 

Jag har nu även skrivit upp mig på jobb inför nästa termin, då kommer jag att jobba förmiddagar två dagar i veckan i The C-Store (som är som vår lilla mataffär). Jag är inte riktigt säker på vad som kommer att vänta mig där, men det kommer definitivt vara bättre än tretimmarspass i disken på söndagar. Mer uppdateringar på det lär ju komma när jag väl börjat jobba där. Detta är också ett lite efterlängtat jobb då mina vänner blev lätt avundsjuka när jag berättade att jag fått det. Men med tanke på att det var just dessa tider de hade över är jag rädd att det är något “fel” på tiderna (alltså att ingen vill ha dem av en specifik anledning). Vi får se. Den som lever, hen lär. 

  Lol.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har jag ju typ tre läsare, varav alla jag känner i verkligheten och som är mina vänner, men kände att det kanske ändå skulle vara värt att ha något litet inlägg som beskriver min nuvarande situation eftersom det varit tyst här sedan juni (och för ...

De säger att en bild säger mer än tusen ord, i så fall så bör dessa bilder tala för sig sjävla om min fantastiska resa.                                         ...

 Kom tillbaka till Minneapolis i förrgår efter en fantastisk resa till Puerto Rico med min moster. Hade tänkt lägga ut lite bilder från resa senare, får se om jag orkar ta tag i det, haha.  I går uträttade (heter det så??) jag några ärenden då jag ...

Har mer att säga nu när jag har både (lite) tid och halvintressanta saker att berätta - snarare än “NU SKA JAG SKRIVA EN TILL UPPSATS :)”.   Är nu tillbaka hos min moster i Minneapolis efter en lång resdag igår. Sov bara 1,5 timme ifö...

Dag ett av finals. Har inte sovit ordentligt på dagar. Jag skrev klart en 12 sidor lång uppsats igår kväll och hade ett psykologiprov idag. Phew. Man hade ju önskat det var allt, men NEJ. Jag har ju en till uppsats att skriva som bokstavligen inte ex...