Nä, det blev ingen Lucia igår (eller ja, tekniskt sett förrgår). Vi åkte först runt och letade efter ett torkställ åt min mormor - men hittade ingenting bra. Vi åkte då till Gammel gården (klarar ej av deras särskrivning) museum, som ska vara ett svenskt museum härute i svenskbygderna. Alla gånger min moster tidigare åkt dit har de varit stängda, men inte idag. Så vi gick in, främst för att se om de hade något Luciafirande eller om de som arbetade där visste om något firande i närheten. De hade firat Lucia, men förra helgen?! (Dock väldigt traditionsenligt måste jag säga.) Och visste inte heller, eller snarare tvivlade på, om något annat firande skulle ske i området. Dessutom så var Gammel gården (gör ont varje gång jag skriver det) inget museum, utan snarare en gift shop med random svenska prydnader och liknande. Min moster blev lite besviken, men jag övertygade henne att i alla fall köpa Annas pepparkakor. Älskar Annas, och min moster uppskattade dem också. 

Idag (igår) spenderades på helsvenskt vis. Vi åkte in till Minneapolis till Ingebritsens(?) och köpte Västerbottenost!!! Det visade sig dock att den butiken tekniskt sett är norsk (ajaj, Lillebror), men de säljer saker från alla skandinaviska länder. Jag försökte även övertyga min moster om att köpa lite glögg, men hon sa att hon hade ett gott recept hemma på glögg, så hemmagjord glögg it is. 

Därefter blev det ett besök på Ikea, där vi gick runt och jag hittade, tillslut, ett torkställ åt Mormor (åh, Ikea, du sviker mig inte, du <3) och köpte frysta lussebullar. Visst, det är inte detsamma som att pappa gör dem (lussebullarna), men det är bättre än inget och min moster verkade inte heller så himla pepp på att vi skulle baka dem själva. Så ja, pepparkakor, lussebullar och glögg. Jag klarar mig rätt fint härute i svenskbygderna ändå.  

Nu vill min moster även fira svenskt på julafton, så hon har bestämt sig för att pepparkakorna, glöggen, lussebullarna och osten ska ätas på julafton. Hon frågade mig dessutom vad svenskar annars även äter under julen, och jag försökte förklara vad som finns på julbordet, men att jag samtidigt inte äter något utav det, och inte gör min kusin det heller (kött). Så huvudrätten blir nog inte så svensk, men eftersom jag ser “Axel Calrson’s hardware” varje gång vi kör ned för gatan, och Karl-Oskar och Kristina när vi kör igenom Lindström så kan jag inte påstå att jag känner att jag håller på att förlora min svenskhet direkt.